Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I kännen det, hur dessa vitalianer
ha förr en gång oss vållat stor förtret,
när de, för denna Margaretas planer
i lönndom vunna, mot vår myndighet
en fräck och dristig panna satte opp
och störde vår beräknings glada hopp.
Men här är trotset mera oblygt än,
en handfull sällar — märken det, I män,
som styren riken ifrån denna sal! —
oss håna öppet, ren i åratal;
det måste kväsas, måste ha en ända,
jag för en ny armada strax voterar,
och sedan, hända må hvad värst kan hända,
jag själf den öfvertar och kommenderar.”
Vid dessa ord, af bifall och förtjusning
det genom rådet lopp en halfhög susning;
i våra dar man skulle ropat ”hör!” —
den tiden och i en så reputerlig
församling, så högtidlig, så kruserlig,
man, som sig ibland män af ”Anstand” bör,
tog allting mera lugnt och mera etiskt,
man endast susade, men sympatetiskt.
Hvad vidare blef sagdt och diskuteradt
i denna ytterst märkliga session
ha krönikorna icke refererat,
de nöjas med borgmästarns oration.
Men hvad man vet är det, att efter talen
och öfverläggningarna, när ur salen
patricierna åter drogo ut,
de hade stannat i ett stort beslut;
och när man såg dem tåga två och två,
de vise handelsmän med mantlar på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
