Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ses en eldskur öfver bägge gjuta,
kransar utaf beck i mörka lågor,
tjärupottor, tömmande sin glöd!
Rundt omkring i hafvets långa vågor
speglar sig med färgprakt purpurröd
detta lifliga fyrverkeri.
Muntrare alltmer det tyckes bli,
ren ombord hos fienden det brinner,
lågan snart längs hela däcken hinner,
elden nu är lös på alla kanter,
gnistor flyga ifrån tåg och vanter,
seglen flamma upp . . . Men med ett skratt
och ett muntert: ”Nu en skön god natt!
Hälsa till borgmästare och råd!”
Störtebecker efter lyckadt dåd
brassar bidevind för en sydväst
och försvinner pilsnabbt — till härnäst.
4.
I Elben — tredje resan nu detta var
borgmästar Schocke skulle sin lycka pröfva —,
i Elbegapet låg han där segelklar
och vind han hade, kunde han mer behöfva?
— Från dag till dag låg likväl han ännu kvar.
Men skälet, det var detta, emellan oss:
han själf var mannen nog i humör att slåss,
men Hansans tappra bussar, hans lanseknektar,
det med respekt var — något eländigt tross
(ej krönikan fullkomligt det dölja mäktar),
och spordt det var, att enligt sin rofnatur
låg Störtebecker utanför ren på lur;
på sätt och vis höll porten han låst och sluten,
att tvärt gå på och spränga den, det var knuten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
