Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vandringsmän
Ett sus i en morgongryning
från världsoceanens dyning
kring bleknande stjärne-skär.
Han lyss och skådar och anar.
I allt han det sökta spanar
och undrar hvad det är.
Ett haf, som samlar åren.
En flod, som speglar våren
med hvad flyktigt skönt den har,
och mänskovårar tvenne,
som se hvarann i henne
med trånande ögonpar.
Hon ilar från blomstermarker
genom höstens gula parker
och hvälfver dess vissna blad
till haf vet, det mörka vida.
På hafvets andra sida
hvad där? Han undrar hvad.
Kanhända det efterträdda
är det aldrig än förstådda
och hvad ingen skall förstå;
men han måste längta och ana,
han måste vandra och spana
och söka det ändå.
Och kom han till världens ända,
dit inga vägar lända.
där Intets rike är,
han böjde sig öfver stupet
och stirrade in i djupet
med vemodsfullt begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
