- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
101

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänkt därpå förut ... men nu tror jag, att jag skall dö, när
jag skiljes från dig. Jag vandrar långt, långt bort, allt längre
bort från dig, Erland. Då du kommer hit om kvällarne, är
Singoalla icke här; men hon längtar hit och skall dö af sin
längtan. Kanske skall du gråta, Erland, och ropa mitt namn,
och jag kan ändå icke komma ...

Singoallas ögon fylldes af tårar, och snyftningar häfde
hennes barm.

Erland var blek och stum. Han hade förut icke tänkt
på skilsmässans möjlighet. Han släppte Singoallas hand, och
tårar framträngde äfven i hans ögon, ty den mystiska
kärleken hade enat deras hjärtan, så att glädje och smärta och
pulsslagens gång voro desamma hos båda. Men då Singoalla
såg den fuktiga glansen i Erlands ögon, ville hon le för att
göra honom glad, och hon sade:

”Var icke ledsen! Då Singoalla är borta, skall du snart
glömma henne och åter vara lycklig.”

”Glömma dig!” sade Erland och steg upp. ”Nej, jag
glömmer dig aldrig, jag skiljes aldrig ifrån dig, jag följer dig,
hvart du går.”

”Vill du det?” ropade Singoalla med strålande ögon.
”Vill du skiljas från din fader och moder och din sköna borg
och allt annat du älskar för att följa mig?”

”Ja,” svarade gossen.

”Då skola vi vara man och hustru; du skall vara min
herre och jag din slafvinna; jag skall under vandringen bära
dina bördor, om kvällen svalka dina fötter med det kalla
vattnet, under hvilan steka ditt villebråd, räcka dig bägaren,
då du är törstig, sjunga för dig, då du är ledsen, och lida
allt hvad du lider. Det skall jag göra gärna, ty jag vet, att
du älskar mig.”

”Nej,” sade Erland, ”så skall det icke vara, utan jag
skall bära dina bördor, ty mina skuldror äro starkare än
dina; jag skall jaga det villebråd och plocka de bär, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free