- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
108

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i romaren Virgilius’ herdedikter, och då herden Meliboeus
klagade:

Nos patriae fines et dulcia linquimus arva,
klagade Erlands hjärta med honom, och han lyssnade
tankspridd till paterns utläggning af skalden, ehuru denna
utläggning var vida saftigare — hvartill ej tarfvades mycket — än
de träaktiga kommentarier af salig Maurus Servius, som stodo
skrifna med rödt bläck i foliantens marginal.

Erland hade, innan han gick till klostret, ströfvat genom
alla vrår och vinklar af slottet, talat vänligt med alla husets
tjänare, besökt alla sin barndoms lekställen, icke förglömmandes
branten, från hvilken han plägat hoppa i sjön; han
hade besökt dem för att säga dem farväl, och först nu kände
han, huru kära de voro honom, ehuru han så mången gång
längtat fjärran från dem ut i världen.

Han tänkte på sin käre fader, sin älskade moder. Han
tänkte ock på munken, sin gode lärare, som satt vid hans
sida, och han välsignade honom tyst för den kunskap, han
genom honom förvärfvat i skrifkonsten; ty så tröstade sig
Erland: jag skall snart hugna mina föräldrar med ett bref,
som skall säga dem, hvarför jag försvunnit, att jag mår väl,
och att jag snart skall återvända som en stolt riddare, rik
på ära och stordåd.

För detta ändamål hade han ock lösgjort ett blad ur ett
breviarium och gömt det hos sig; på detta blad skulle brefvet
skrifvas.

”Du är trött nu,” sade pater Henrik, då han märkte
Erlands tankspriddhet; ”godt, vi skola sluta ... claudite jam
rivos, pueri, sat prata biberunt
.”

Patern slog igen boken och fastläste henne i bokskåpet.

”Farväl,” sade Erland och tryckte paterns hand. ”Min
gode lärare,” tillade han, ”jag vill i afton hafva er
välsignelse.”

Patern lade sin hand på hans hufvud, läste välsignelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free