Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fränder. De voro samlade för sig själfva, och Assims moder
var midt ibland dem.
Under tiden granskade Erland de vid eken lagda vapnen,
spände bågarne för att fresta deras kraft, undersökte eggen
på svärden och sjöng en munter visa.
”Det var lyckligt, att vi äga honom bland oss,” sade
en äldre man till höfdingen. ”Han skall vara vår gisslan.”
”Men han är farlig,” sade en annan; ”det är en fiende
midt ibland oss.”
”En sömndryck!” hviskade höfdingen.
Efter ändadt rådslag gick Assim bort och talade med
sin moder.
Därefter satte han sig åter på sin kamp och red, följd
af tre eller fyra unga karlar, äfven till häst, ur lägret ned
för höjdens sluttning.
Kvinnorna framförde nu matvaror och uppdukade dem
i gräset. Bandet samlade sig i skilda flockar kring
anrättningarna. Höfdingen, hans släktingar och bandets äldste
intogo sin måltid under eken. Erland bjöds att sitta vid
höfdingens sida; bredvid Erland satte sig Singoalla. En af Assims
systrar betjänade laget. Höfdingen framställde till Erland
onödiga ursäkter för måltidens torftighet; men Erland bröt
sitt bröd och delade det med Singoalla.
Men om maten var torftig, kan ej detsamma sägas om
drycken. Assims syster frambar bägare till laget; tre, som
ställdes framför höfdingen, Erland och Singoalla, voro af
skönaste silfver, konstrikt arbetade. Erland tyckte sig
igenkänna dem och utbrast undrande:
”Hvad desse bägare likna andra, som jag sett i klostret!
Ja, denne synes för mina ögon underligt lik den heliga pokal,
som står på klosteraltaret, fylld med nattvardsvin.”
Singoalla bleknade och sänkte sina ögon, ty hon anade,
huru det var. Men Assims syster fyllde bägarne. Alla, utom
Singoalla, drucko, och Erland fann smaken ljuflig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
