Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den romerska ödemarken, som ett fast beslut någon gång
gjorde det genom de töckniga rymderna af denne cesars själ.
Från bergen, som i öster omgärda Roms synrand, vandra den
klaudiska vattenledningens arkader öfver en sträcka af flere
mil till den eviga staden: den gamla inskriften öfver Porta
Maggiore förtäljer hvar de intågade i Rom, och de fem bågar,
som kvarstå på sluttningen af palatinska berget åt Via di
Gregoria till, säga oss, hvar ledningen ändade, sedan hon
tömt sina källfriska flöden i en mängd marmordammar,
smyckade af konsten. Färdas man på Via Appia Nuova eller
på vägen till Frascati, ser man, så långt ögat når, med längre
eller kortare mellanrum, dessa väldiga arkader, resande sig
ofta till en höjd af hundra fot och genom sin storlek lätta
att skilja från den i samma riktning löpande Aqua Marcia’s
bågar. Man har svårt att tro, att detta jätteverk uppstått
genom den svagaste af alla cesarer; det är en egen ödets lek,
att just hans namn skulle fästas vid ett minnesmärke, som
mer än något annat vittnar om det forna Roms makt och den
romerske folkstammens viljekraft.
Har man på en af de små ångbåtar, som plöja Tibern,
gått ned till Ostia, stöter man på en motsägelse af samma
slag. Där man nu ser några eländiga kojor, stod fordom Roms
hamnstad, folkrik och yppig, och denna stad med sin hamn,
som tåldes till världens underverk, hade Klaudius att tacka
för sin blomstring. Tibermynningen vid Ostia var redan före
Julius Cæsars tid så uppblandad af flodslam och hafvets sand.
att man med större skepp ej vågade sig därin. En af Julius
Cæsars stora planer var nu den att åter göra Ostia till Roms
hamn; men han skulle icke hafva utfört tanken, äfven om
han fått lefva, ty han, som annars sporrades af svårigheter,
lät företaget falla, sedan sakkunnige förklarat det omöjligt.
Klaudius upptog planen. De sakkunnige afrådde på nytt.
Kejsaren lät dem framlägga sina skäl, granskade dem,
förkastade dem och påbjöd, att arbetet skulle börja. Några år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
