Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tafla åt Kaligulas kitsliga infall. Han hade sin tröst i läsning
och författarskap och sin hvila i de tomma drömmar, åt
hvilka han hängaf sig, sedan han i den från närmaste värdshus
hämtade måltiden tillfredsställt sin alltid storartade matlusi
och kärlek till albanvinet. När han icke vistades på landet,
bodde han i ett tarfligt hus i en af Roms utkanter, omtyckt
af grannarne, som med aktningsfullt bemötande syntes vilja
godtgöra den smälek han hade att uppbära af sina fränder.
Den grekiska bokvärlden hade han grundligt genomletat; hans
historiska studier voro sorgfälliga och vidsträckta; hans
verksamhet som skriftställare storartad till omfånget och, att
döma af samtidas yttranden, aktvärd till innehållet. I romersk
historia skref han tjugutre band; etruriska forskningar skref
han i tjugu böcker och kartagiska i åtta. Dessutom författade
han ett ”Försvar för Cicero” mot dennes vedersakare Asinius
Gallus, ett arbete om brädspel, ett annat om den latinska
rättstafningen, samt slutligen vidlyftiga minnesteckningar ur
sin egen lefnad. Att hans etruriska och kartagiska häfder gått
förlorade må räknas som en obotlig skada för vetenskapen,
ty man skulle otvifvelaktigt mött i dem en ofantlig beläsenhet
och en rikedom af samvetsgranna sakuppgifter, hämtade ur
källor, som nu länge sedan äro sinade. Klaudius hade hela
skaplynnet af en facklärd i våra dagar, som med kärlek
fördjupar sig i de minsta enskildheter af sitt föremål och icke
vågar ett omdöme öfver något utan den sorgfälligaste
pröf-ning af allt, som ditintills varit rannsakadt och uttaladt i
samma ämne.
Måhända var denna egenskap en af hans största olyckor
som rikets styresman. Den gjorde honom till pedant och
till byråkratisk förmyndare i hvarje småsak, som han visste
sig förstå, och förledde honom till en välment, men
löje-eller förargelseväckande inblandning medelst förordningar i
hushållsrön och andra ting, som de yrkesmän, hvilka
förordningarna gällde, förstodo minst lika väl som han själf. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
