Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sväfningar. Kejsaren tiger, alla tiga, utom Narcissus, hvars
röst ljuder kraftig och bjudande och aftvingar omgifningen
lydnad. Den kejserlige vagnen med sin svit fortsätter färden.
Vid stadsporten väntar dem en vestal med Britannikus och
Oktavia vid handen; men Narcissus bortvisar barnen och
befaller vestalen återvända till sina plikter. Därefter kör han
kejsaren omedelbart till Silius’ hus, som Messalina smyckat
med den juliska och klaudiska ättens konstskatter, och
därifrån till pretorianerna, som ropa på de skyldigas död. Silius
domföres, bekänner utan tvekan allt och afrättas genast.
När Klaudius återvändt till palatset, tillkännagifver han, att
han själf vill följande morgon taga "den olyckliga” i förhör.
Men Narcissus, som vet, att Messalina endast har att kasta
sig till kejsarens fötter, för att återvinna hans hjärta, sänder
genast några af de vakthafvande centurionerna, för att, såsom
han sade, verkställa dödsdomen öfver henne. De funno
henne utsträckt vid sin moders fötter, förtviflad vridande
sina händer, utan att lyssna till den gamla, som bad henne
förekomma bödlarne och dö en mindre vanärande död för
egen hand. När soldaterna inträdde, fattade kejsarinnan
ändt-ligen dolken och förde honom mot hals och bröst, men den
darrande handen vägrade lydnad. En öfverste vid lifvakten
genomborrade henne då med sitt svärd. När Klaudius mottog
underrättelsen, att Messalina ”omkommit”, tömde han sin
bägare och sade intet. Han nämnde aldrig mer hennes namn.
Ännu i ålderdomen svag för kvinnlig skönhet, lät sig
Klaudius dåra af sin unga och fagra brordotter Agrippina, som
vardt hans andra maka och i ordets sorgligaste mening en
stjufmoder för hans son Britannikus, till hvars förfång hon
förberedde allt för sin egen son Lucius Domitius’ (Neros)
upphöjelse till cesar. När hon misstänkte, att Klaudius, som
hon ditintills fört i ledband, ville korsa denna plan, gaf hon
honom, så säges det, förgift. Sägnen, att så skett, lät icke
tysta sig däraf att hon ärade hans namn och minne med en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
