- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
274

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II.

HARPOLEKARENS AFTONBÖN.

Kort efter desse gästers ankomst började det regna.

Gunnar sof nu i en kammare på loftet under ett rosigt
täcke nedanför harpan, som blifvit hängd på väggen och var en
vackert arbetad tingest, lätt att bära och med förunderlig
klangbotten. En sägen förtäljer, att i forntiden gjordes sådana
harpor af en konung Hjarrande. Man trodde i Småland, att
två af dem ännu funnos kvar. Den ena var Svantes; den
andra ägdes af stigmanshöfdingen Slätte, som också kallades
stigmans-Oden. Men den harpan var mer än manshög, och
i den dvaldes, trodde man, djäfvulen själf.

Vid gossens bädd satt harpolekaren och ögnade vid
ljussken ett bref, som ej var skrifvet i går. Han visste det utantill,
och ehuru blicken var fäst på papperet, kände han med sig.
att han snarare drömde än läste. Brefskrifvaren hade tecknat
sig med namnet Ulrik von Hutten i latinsk form.

Svante lade skrifvelsen omsorgsfullt tillsammans och
stack den in i dess vanliga gömme inom ränseln. Han öppnade
en skrubb, där sedan två år tillbaka funnos kläder af olika
snitt för honom, samt urvuxna och nya för Gunnar,
alltemellanåt vädrade och ansade af Birgit, ställets värdinna. Där
lågo också på en hylla böcker, latinska och grekiska, tryckta
i utlandet. Skrubbar eller kistor med sådant funnos för Svante
hos hederlige borgare och gästgifvare i Lödöse, Skara, Växiö,
i en jägarestuga vid Ekesjö, i Skeninge och Linköping, kanske
flerestädes.

Dörren till svalgången stod öppen. Regnet föll rikligt.
De ende gästerna i härbärget voro han och gossen. Husets
folk hade gått till ro, och så äfven människorna där nere i
staden. Regnet föll, som sagdt är, rikligt, men jämnt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free