Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inre lif. Bäst alltså, att man själf följer med och låter
ögonblicket själf sörja för näring åt själens njutningstörst, tills
själfva förmågan att törsta blifvit förtorkad och den egna
lifskällan försinad.
Detta hade omsider blifvit Filippos’ lefnadsfilosofi,
likasom hon var mångas i denna olyckliga tid. I allmänhet hade
han, som han tyckte, åtminstone i jämförelse med andra,
stått sig väl med denna grundsats, om man blott undantoge
vissa ensamma stunder, isynnerhet under nattliga timmar,
då han i djupet af sin varelse förnam en ständig, orolig och
jäktande rörelse liksom af en främmande demonisk makt.
Någon gång tog denna inre oro formen af bestämda
samvetskval öfver begångna ogärningar, brutna eder och sköflad
lifslycka. Det var icke utan, att det fanns på hans lifs tafla
en blodig fläck; visserligen hade icke hans egen hand utgjutit
blodet, men han hade varit verksam deltagare i det nattliga
uppträde, som fick en så sorglig utgång; och denna
omständighet hade varit en bland anledningarne, hvarför han
den gången lämnade Aten. Dylika minnen voro icke ägnade
att förljufva hans nätters hvila; och isynnerhet hade den
sista natten varit plågsam. Han hade velat gifva allt hvad
han ägde, om han från sitt lif kunnat utstryka åtminstone de
sista nio eller tio åren. Hans halfslummer hade därjämte
störts af ett nästan midt i natten inträffande buller på palatsets
gård. Han hade hört stampande och skrän af en större
folkskara, och han hade därvid kunnat urskilja hånande tillmålen
mot någon, som man på spe kallat ”judarnes konung”; men
han hade icke vidare fäst sig därvid, då det möjligen blott
varit ett saturnaliskt skämt af palatsets hedniska tjänare såsom
uttryck af deras välkända judefientlighet.
När Filippos med sin följeslagerska anländt till den ofvan
betecknade hyddan på en bland afsatserna af den bergsplatå,
som i norr och nordväst omgifver den judiska hufvudstaden,
fördes han uppför en gammal stentrappa till ett öfre rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
