Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du måste bedja honom, att han gör äfven dig lycklig. Jag
vill möta dig, Filippos, jag vill möta dig där.”
Den sjuka hade talat med stegrad ifver, hennes stämma
hade blifvit stark och en skär rodnad färgade hennes kind.
Nu däremot var hennes kraft uttömd: hon sjönk tillbaka på
bädden med slutna ögonlock, och öfver hennes anlete bredde
sig dödens färg.
Filippos betraktade henne tigande. Det brusade och
svallade i hans själ, såsom hade ett stormväder från andra världar
brutit in öfver dess stelnade djup. Var det hans ungdom,
som på detta sätt bådade sin återkomst? Var det vinden från
hafvet, som efter frusna nätter och kalla dagar förkunnade
annalkandet af ett efterlängtadt särlaregn? Var måhända hans
ungdomsdröm om det inför gudar och människor skönaste
ändå ingen blott dröm? Skulle det vara möjligt, att det ännu
fanns någonting, som ett människohjärta kunde älska utan
att bedragas och utan att bedraga?
Var icke detta Mirjam, hans ungdoms brud? Var hon
icke skönare nu än någonsin? Liknade hon icke aftonskyn,
som, när solen redan gömt sig i hafvet, glänser såsom i
ljuset från en annan värld, där det nu är morgon?
Filippos kände, att han brutit oändligt, men att Mirjam
förlåtit. Hans läppar vidrörde sakta hennes panna. Månne
hon kunde vara död?
Hon var det icke. Filippos inkallade den gamla Debora,
lade i hennes hand en fylld börs, kastade ännu en blick på
den i vanmaktens slummer insöfda Mirjam och lämnade
rummet. Han ville återkomma i morgon, men nu måste han
ut under det höghvälfda firmamentet; den låga kammarens
kvalm kunde kväfva honom.
Han visste icke, hvar eller huru han gick. Det hade
emellertid blifvit dag, och af denna dag voro ungefär tvenne
timmar förgångna, då han ånyo befann sig i närheten af
Betlehemsporten. Han hörde folkets sorl i den öfverfyllda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
