Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När mindre vårt land vi älska,
han framför oss står,
en fader i sorg — med otack
vi blekte hans hår.
Liksom vid hans knä vi suttit
kring flammande härd
och lyssnat till Dalasagan
om flyktingens färd.
Af ångest de späda hjärtan
knappt vågade slå,
då spejarnes lansar stungo
i gömmande strå.
Vi följt honom bland forsåten
och nöd utan tal
på vägen till kungastolen
i ärones sal.
Vi sett honom öppna stigar
och rödja en vret
i skymmande skog af fördom
och fåkunnighet.
1 håret han grep de tredska
på afgrundens rand
och mot deras vilja gaf dem
ett fädernesland.
Den lön af ett yngre släkte,
han bidat uppå,
kom först, då han satt där bruten
och gammal och grå.
Så ensligt och tomt det blifvit
i Mälareborg;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
