Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess ädlaste gåfva, sången,
en boja än tvang,
än drömde i språkets hjärta
dess skäraste klang.
Det velat i toner smälta,
cfen höge till tröst —
ett stammande ljud blott smög sig
ur öfverfullt bröst.
Mång gyllene sträng alltsedan
har språket sig fått,
som spelats af vigda händer
i hyddor och slott,
ja, dallrar för olärdt finger
bland menige man —
du klingande svenska tunga,
nu sjunga du kan!
Men stundom när bäst vi lyssna
på tonernas gång
och höra om forna tider
din högstämda sång,
med vemod vi måste minnas,
hur sången var stum
för honom, som bland de fria
beredde oss rum.
Och lefvande för vårt öga
då träder hans bild,
en fader, som alltför tidigt
från barnen vardt skild,
som gick, förrn de ungas kärlek
fått säga de ord,
som nu genom åldrar ljuda
från sången i Nord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
