Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du var mitt stöd, på dina stenar
jag klängde opp, du fast mig bar,
och så, med hjälp af några grenar,
jag med ett språng i parken var.
”O half dagsglans på blomrabatten!
O lund, som öppnade ditt hvalf!
0 sällhetsilning, som i natten
1 trädens dunkla kronor skalf!
0 kyska barm, som, floromsluten,
1 oskuld mot mitt hjärta slog,
när månen, genom löfverk bruten,
ett galler öfver sanden drog!
”0 ljufva stund, då blygt man skonar
och själf sig känner dock så svag!
0 vågmusik, som evigt tonar,
vår första kärleks böljeslag!
Hvar lägre känsla halft förklingar,
begäret själft tar liljans skrud,
1 rymden susar som af vingar
och himlen famnas i en brud!
”Allt har försvunnit, allt har farit,
en graf är allt, som är mig kvar;
och dock — hvad mer! Jag lycklig varit,
och mången aldrig lycklig var.
Och därför nu, när dagen skrider
och sjunker som min lefnads kväll,
jag ropar: hell, I gamla tider,
och du, min dödsförhoppning, hell!
”Ett träd mitt lif nu öfverskyggar
mer rikt än du, förtrogna lind!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
