Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORIFLAMME.
Af morgonrodnans färg hon var,
den fana, han som yngling bar,
hon var som rosor midt i knoppning,
hvar silkestråd var yr förhoppning,
han gick på vårlig bana fram
med segerdrömmens oriflamme.
En färg af hjärteblod hon fick
ju längre, längre färden gick,
i rök och damm han henne förde
och stormens vinge duken rörde,
han bar den högt till bergets kam,
de tunga mödors oriflamme.
En färg af stilla vemodsglöd
har nu hans fana aftonröd,
han bär den genom kvällens riken.
Se, duken sliten är i fliken
och glad han snart vid korsets stam
får lägga pröfvad oriflamme.
* * *
TRO.
När vintern, som förhärjat lunder,
har bundit sjön med isens bro,
gå fria böljor dock därunder
och trotsa dödens kalla ro,
och vintern säger: tvifla!
men böljan säger : tro!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
