- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
57

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.o0-...0-..Q-...•o–..o♦..o~...o*...oywO-‘..o° ..o-<..0’...o~«..q.

”Nej, hvad du säger du! Hvad är det för storverk
han skall göra? Jag tror nog, att Olle kommer att bli en
stor man, fast det icke blir som bildhuggare! Men det var
mig en baddare att dröja! Tror du han kunnat gå och köpa
upp pengarna?”

”Ja, ja! Han har inte fått ett gudslån på länge och
frestelsen kanske blef honom för stark,” svarade Lundell och
tog in två hål i svångremmen, under det han funderade på,
huru han skulle ha gjort i Olles ställe.

”Nå, man är inte mer än människa, och människan
är sig själf närmast,” ifyllde Sellén, som hade alldeles klart
för sig huru han skulle ha gjort. ”Det här törs jag emellertid
inte vänta på; jag måste ha färg, om jag skall så stjäla den!
Jag går ut och söker Falk.”

”Ska du nu suga den stackarn igen! Du tog ju af
honom i går till ramen! Det var inte småpengar, det!”

”Å, kära du! Jag har nu en gång tvungits att bita
hufvet af skammen, så det kan inte hjälpas. Hvad får
man inte underkasta sig! För öfrigt är Falk en storsinnad
man, som kan förstå hur det kan vara ställdt. Nu går jag
emellertid! Kommer Olle hem, så säg att han var ett nöt!
Adjö med dig! Titta ner i Röda Rummet, så ska vi se till
om vår Herre är så nådig och ger oss någon mat innan
solen går ned! — Stäng dörren, när du går, och lägg nyckeln
under tröskeln! Adjö!”

Han gick, och icke lång stund därefter befann han sig
utanför Falks dörr borta på Gref-Magnigatan. Han
knackade, men fick intet svar! Då öppnade han dörren och
steg på. Falk, som troligen haft oroliga drömmar, spratt
upp ur sömnen och stirrade på Sellén utan att känna igen
honom.

”God afton, bror,” hälsade Sellén.

”Å, kors, är det du! Jag måtte ha drömt något under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free