Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för det nya förslaget. Han fann den befarade demokratien
icke allenast ofarlig, utan önskvärd: ”att folket med de
inom detsamma lefvande, i civilisationens tjänst arbetande
krafter skulle blifva härskande och styrande, däri”,
föreställde han sig, ”skulle ridderskapet och adeln desto mindre
finna något lyte hos förslaget, som r. o. a., med aristokratien
på sin fana, alltid förfäktat, att det bästa inom samhället
skulle vara härskande, och något bättre än folkväsendet i
nyss angifven mening torde svårligen kunna uppställas;
hvar-till kommer det på en gång lifvande och stärkande och med
klokhetens fordringar öfverensstämmande i att omfatta de
intressen och tendenser, som äga en framtid, och folkväldet
är ett intresse och en tendens, som äger framtid!”
Det var ett mene thekel, det, på väggen, men det såg
ingen, icke en gång den rasande galningen! Det skulle ha
slagit blixtar för ögonen på gamla och unga, men de voro
blinda, och sådana ord på riddarhuset hade man aldrig hört
och därför satt man och gapade och teg. Men han gick
på. Förslagets motståndare, som dragit fårskinn öfver sina
räfpälsar, hade beklagat (med utbrända hjärnors dråpliga
slutledningsförmåga) att valcensus till andra kammaren vore
för hög och att detta missförhållande skulle skapa en klass
uteslutna, hvilka kunde bli farliga! Grefven (lämnande
fårpälsarna opiskade) ansåg att dessa uteslutna icke nu voro
angelägna om delaktighet i representationen, men ”skulle
förhållandet i detta afseende förändras, så kvarstår ju alltid
möjligheten att nedsätta eller ock alldeles borttaga denna
census, en åtgärd, som jag för min ringa del och från min
ståndpunkt skulle med glädje hälsa.”
Hafva vi skrifvit de orden i guld, hafva vi hållit den
mannens minne och ära i helgd? Hvad ha vi gjort, vi
demokrater, som aldrig kunna hålla ihop! Ingenting, ty vi
älska icke att kanonisera — sådana!
Han slutade sitt anförande utan att ha sagt ett ord på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
