- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
120

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

August Strindberg

ganska besvärligt. Men nu i dag på morgonen, det var en
vacker höstmorgon, hade det välsignade djuret ätit sig riktigt
mätt och lade sig ner på mossan att tugga om hvad det i
häftigheten hade sväljt. Bosse begagnade det glada tillfället
för att slå sig ner och öfverlämna sig åt eftertanke. Han
tänkte först huru lyckligt det skulle vara ställdt här i världen
för en puckelryggig, om korna kunde ligga och äta; de kunde
ju krypa fram alltefter som de ätit af marken, så sluppo de
resa på sig och gå med framsträckt hals; och han förstod
icke, huru dessa djur tålde ha blodet åt hufvudet beständigt,
då de gingo och betade; han ville bra gärna införa några
förbättringar i afseende på dessa kreaturs lefnadssätt. Därpå
undrade han, hvarför Gud lät tyskar sälja tennkannor, då
han, som var puckelryggig, icke fick göra det. Så tittade han
ut öfver Saltsjön och Skeppsbron med de många fartygen,
som buro tyska och lybska flaggor, och han frågade sig själf,
om icke tysken hade stulit formarne till hans kanna. På
denna fråga svarade han obetingadt ja; men smärtan öfver
den lidna oförrätten mildrades betydligt, då han tänkte på
den skada, som tillfogades det vällofliga kanngjutareämbetet.

Han hade snott strecket stadigt om högra handen och
lutade sig makligt med ryggen mot en sten. Kon tuggade så
enformigt, solen sken så varmt, stenen råkade vara så mjuk
af en öfverflödig mossväxt, och Bosse var så trött efter
föregående dagens hängning vid boddisken, att han föll i en
välgörande slummer. Och han drömde så vackert om en ko,
som låg i en bäddad säng och åt rödklöfver mellan lakan,
och därtill drack hon renskt vin ur en tennkanna, som
innehöll tjugufem procent bly, och så kom det en orm och gick
öfver hufvudgärden, men när Bosse skulle ta fatt den,
slingrade han sig mellan fingrarne och försvann in i lybska
flaggan, och därmed var han borta, och det lät som om man
släppt en hel tvätt ifrån fjärde våningen, hvilket åtföljdes af
en förfärlig sveda i ryggen, så att Bosse vaknade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free