Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flankmarsch på väggen: framåt fönstret och tillbaka mot
dörren, alltefter som ljuslågan fläktade af draget, och han
tyckte sig se den döde i alla de skepnader, som plaggen
uppritade mot den rutade tapeten. Där kom han i kavaj af blå
boj och gråa korderojsbyxor med knän på, sådan han satt
till rors i sumpen, när han seglade till stan med fisk, och
sådan han satt på Mässingsstången i Stadsgården och drack
toddy med fiskköparn; här kom han i svart klädesbonjour
och långa, flaxande svarta byxor, så som han gick i kyrkan,
när det var skriftermål, såsom han var klädd på bröllop,
begrafningar och barndop; här hängde svarta
fårskinns-tröjan, som han hade på, när han stod i strand och drog not
om höst och vår; här bröstade sig den stora sälskinnspälsen,
som ännu bar märken efter julkalasen, där den sista supen i
pälsen togs i glögg; och resskärpet stickadt i grönt, gult och
rödt ullgarn ringlade sig som den stora sjöormen ända ner
på golfvet och stack hufvudet i ett stöfvelskaft.
Carlsson blef varm under skjortan, när han tänkte sig
i den sköna, silkeslena pälsen, tänkte sig skjuten på en kälke
öfver isarna, med en lufva därtill af ringsäl, bort till
grannarna, som togo emot julgästerna med eldar på stranden och
bösskott, och så, kommen in i den varma stugan, kasta af
sig ytterplagget och stå fram i svart klädesrock och hälsas
med du af pastorn och få sitta upp, högst uppe vid kortändan
af bordet, under det drängarna stodo vid dörren eller kartat
sig upp på fönsterbräden.
Föreställningarna om de önskade saligheterna blefvo så
lifliga, att de fingo Carlsson på benen, och innan han själf
visste det, hade han krupit i pälsen och stod på golfvet
strykande muddarna med handen; och det ylade i kroppen, när
han kände kragen kittla mot kinden. Därpå tog han på
svarta bonjouren och knäppte den; ställde sin rakspegel på
stolen och tittade efter, hur rocken satt i ryggen; stack
handen innanför slaget och gick fram och åter på golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
