- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
274

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

står ett långt kaffebord dukadt. Slåtterfolket, som kommit
aftonen förut, har sofvit på skullar och logloft, och tolf
resliga skärkarlar i hvita skjortärmar och halmhattar stå i
grupper utanför stugan väpnade med liar och brynen. Där
är Åvassan och Svinnockarn, gamla redan, med af rodd kutiga
ryggar; där är Aspön med sitt kämpaskägg, hufvudet högre
än de andra, och med djupa, sorgsna blickar från
ensamheten ute i hafsbandet, från sorger utan namn och utan
klagan; där är Fjällångarn, kantig och kringvriden ett
half-slag som en martall ute på sista kobben; Fiversätraön, mager,
utblåst, liflig och torr som ett kaffeskinn; Kvarnöarna,
båtbyggare med rykte; Långviksskärarna, de första sälskyttarna,
Arnöbonden med sina pojkar. Och omkring dem, mellan
dem tassade flickorna i lintygsärmarna, med bröstdukar öfver
barmen, klädda i ljusa bomullsklänningar och med schaletter
på hufvudet; härfvarna, nymålade i regnbågsfärger, hade
de medfört själfva, och de sågo mera ut som om de gingo
till fest än till arbete. Gubbarna klappade dem med
finger-knogarna i lifvet och sade förtroligheter, men pojkarna höllo
sig så tidigt på morgonen på afstånd, afvaktande kvällen
med dess skymning, dans och musik för att leka
älskogs-lekar. Solen hade varit uppe en kvarts timme, men ännu
ej hunnit öfver tallbackens toppar för att slicka daggen ur
gräset; viken låg spegelblänk infattad i den nu blekgrönskande
vassen, där de nykläckta andungarna hördes pipa mellan de
gamla ändernas snatter; trutarna fiskade löjor därnere,
seglande, stora, vingbreda, snöhvita som kyrkans gipsänglar;
i källareken hade skatorna vaknat och skvallrade och
schatt-rade om de många skjortärmarna de sett nere på stugbacken;
göken guckade i hagen, brånande, rasande som om begärens
tid vore på slutet, när han skulle få se första hösåten;
korn-knarren arpade och snarpade nere i rågåkern; men på backen
sprang rackan och fägnade gamla bekanta, och skjortärmar
och lintygsremsor blänkte i solskenet, sträckte sig öfver kaffe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free