Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tröttar ingen utöfver höfva
med tomma foster från drömmars hem;
jag sjunger endast hvad jag fått pröfva
med mina sinnen, de sunda fem.*[1]
Äfven utländska inflytanden verkade i samma riktning
som dessa spridda svenska. Populär och präglande tusendens
uppfattning var Dickens, med sin sentimentalitet i skildringen
af underklassen, sitt hån mot byråkratism och formelväsen,
sitt hat mot den giriga egoismen, med direkt tendens mot
samhälleliga missförhållanden, men välvillig och varm. I hans
stil röjer sig tidningsmannen, med stor referentförmåga att
skrifva snabbt och sammanfattande, och karikatyristen.
Vida känd och uppskattad var äfven Thackeray, kallad
cyniker, emedan hans bilder, trots de sentimentala
mellanslagen, så ofta ge samma intryck, som Almquist sammanfattat
i de allbekanta raderna:
Hvarför är den goda dum?
Hvarföre den kloka ond?
Hvarföre är allt en trasa?
Thackeray kompletterade Dickens genom att behandla
öfverklassen negativt, genom att låta den enfaldiga eller den
antipatiska bli intressant, och kunde i sin analys anlägga ett
direkt naturvetenskapligt betraktelsesätt. Däremot var en
fransman som Balzac på långt när inte så känd och har väl
långt ner i tiden ej spelat någon roll som förebild här. Med
all sin empiriska detaljanalys och minutiösa iakttagelse
[1] * I förbigående kan anmärkas, att romantikens konstlära i denna
punkt inte lät annorlunda. Novalis, den tyske romantikern, låter Klingsohr
säga till en ung skald: »Du skall själf få se, hvilka sånger som bäst lyckas
dig, säkert de, hvilkas föremål äro dig bekantast och mest närvarande.
Därför kan man säga, att poesien helt och hållet hvilar på erfarenheten.
Jag vet själf att i unga år kunde intet föremål vara nog aflägset och
obekant för att jag skulle velat besjunga det. Hvad hade det blifvit? Ett
tomt, fattigt ordbuller.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0013.html
