- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
58

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iakttog dem, då de dansade förbi. Hon såg att hans arm
låg slapp om Cecilias lif, och att hans ögon foro åt det håll
där hon satt, hvar gång de kommo i närheten.

Eugenie, som var väl bevandrad i hela den fina världens
skandalkrönika, underhöll under tiden Arla med bitande
be-skrifningar på alla, som dansade förbi.

Framför dem stod en dam af något tvifvelaktig ålder i
en mycket i ögonen fallande toalett. Eugenie upplyste, att
hon nyligen ingått sitt andra äktenskap och att hennes man
var diplomat. Hon dansade med en mycket ung kavaljer
och koketterade på ett tämligen utmanande sätt för honom.
Hon såg på en gång ut som en 20-årig oskyldig flicka och
som en gammal kokett mellan 40—50. Man stannade i
ovisshet om hvilkendera gissningen, som var den rätta. Figuren
var mycket slank och fin, ansiktet litet och mjukt med rena,
nästan madonnalika drag, ögonen släpande och milda, munnen
fin och blek med ett litet ljuft, kvinnligt småleende, hyn slät
och jämn. Allt detta jämte den barnsliga, litet jollrande
stämman gjorde att man vid första påseende måste taga henne
för mycket ung. Men granskade man henne närmare fann
man att ett tjockt lager af cold-cream och puder betäckte
ansikte, hals och armar och gjorde sitt bästa för att dölja
små rynkor och ojämnheter; då munnen öppnade sig visade
den mycket tunna och glesa tänder, hvilka alla voro
plomberade, håret, som bar en rik blomsterkrans, var ytterst tunt
öfver hjässan och tycktes knappt kunna bära den tjocka
flätan, som på ett barnsligt, flickaktigt sätt låg långt ned i
nacken. Men framför allt var det blicken ur dessa vanligen
blygsamt sänkta ögon, som hade något erfaret och beräknadt,
hvilket förrådde henne.

Hon hade nyss kommit hem från Paris, dit hon gjort
sin bröllopsresa, och hennes toalett skilde sig något från de
öfrigas. Den var färsk från Worth, och de nya moderna
komma ju alltid litet senare hit. Hon bar en klänning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free