Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.o-*.. o-...om*..o.
––––––––-^
en verksam medlem i alla välgörenhetsinrättningar. Mild
som en barmhärtighetssyster kom hon i sin enkla svarta dräkt
och betraktades hvar hon visade sig med ändå större vördnad
än under sin lyckas dagar.
Hon satt nu i högtidssalen bland de inbjudna
hedersgästerna, afstickande genom sin fullkomligt flärdlösa
sorgklänning mot de eleganta toaletterna omkring henne; hon såg
ännu lika ung och bra ut som förut, kinden var lika slät och
ögonen lika milda, ehuru skymda af tårar. Bland alla den
aflidnes släktingar, som talrikt infunnit sig, sökte man
för-gäfves ett mörkt, markeradt ansikte, som framför andra
borde funnits där. ”Hvar är dottern?” frågade man
hvi-skande hvarandra. ”Hon syns aldrig numera,” svarade
några bättre underrättade. ”Hon har blifvit lite besynnerlig
och grubblande sedan faderns död och riktigt folkskygg.”
Äreminnet öfver den aflidne var fullt af det varmaste
erkännande af alla hans förtjänster. Väl kunde det icke i
vältalighet jämföras med dem, som den aflidne själf vid olika
tillfällen hade författat, men efterträdaren var en ärlig och
uppriktig beundrare af sin store föregångare, och därför
klingade hans ord vackert och sympatetiskt. Han hade tagit
till motto det bekanta yttrandet att ”stora snillen äro
mänsklighetens välgörare” och han tillämpade denna tanke på ett
mycket träffande sätt på den aflidnes hela lif.
Huru många ädla och fruktbärande tankar hade han icke
utstrött bland sina samtida i tal och skrifter! Huru mycket
hade han ej som statsman gagnat sitt fädernesland! Och
hvilket exempel för eftervärlden var ej en sådan mans lif!
en man som icke endast varit utrustad med stora och sällsynta
gåfvor, men som också alltid under en oaflåtlig och rastlös
verksamhet ställt dessa sina gåfvor till fosterlandets tjänst.
Föredraget var slut och åter klingade det genom salen:
”Sådana män som han äro människosläktets välgörare!”
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
