Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*m» _________________:______ ’•/
Ur Lifvet
ljöd i hans öron, och han hade beslutit att skaffa modern en
annan bostad och mer hyfsadt värdfolk.
Han såg nu båda de yngre systrarna komma ut på
vinden, följande en af familjens gamla vänner, som varit
på besök. Han märkte ej att de voro klädda i någon slags
besynnerlig, hopplockad sorgdräkt.
”Ah, allra ödmjukaste tjänare, fru professorska, hur
står det till, — hur står det till?”
”Jag tackar,” svarade hon med bortvändt ansikte och
skyndade sig hastigt undan.
Komministern undrade öfver systrarnas tystnad; han
var så van att höra deras afskedsrop i trapporna och trodde
i sitt hjärtas enfald, att detta blott var en skyldig och bruklig
höflighet, hvarför han nu fullgjorde systrarnas försummelse
och ropade med sin ljudeliga stämma:
”Min ödmjuka hälsning till herr professorn — och till
min gudson, den unge herr kandidaten, också!”
Jetta lade nu sin hand på hans axel och då såg han
först, att hon var förgråten och knappt kunde tala af
sinnesrörelse. Hela den bedröfliga verkligheten kom nu med ens
för hans minne. De hade redan hört nyheten, det var tydligt.
Professorskan hade naturligtvis talat om den. Och därför
var det som båda flickorna gräto. Och modern?
Han stannade och drog efter andan.
”Mamma?” frågade han blott.
De svarade ej utan drogo honom in och stängde dörren.
I tamburen kastade de sig båda gråtande om hans hals.
”Mamma?” upprepade han ännu en gång. Han hade nu
blifvit så skroflig i halsen att han knappt kunde tala hörbart.
”Hon är död,” snyftade systrarna fram.
Han slet sig lös från dem och störtade, snafvande öfver
tröskeln och tumlande med kroppen, som om han vore
drucken, fram öfver golfvet och föll tungt ned på sina knän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
