Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
humör. Det blef lif i stugan. Det lades torf i spiseln, det
flammade och värmde, man kände sig upptöad och pratlysten,
barnen hade kommit på benen.
Och kaffet dracks, både med dopp och på bit,
belåtenheten var allmän; man skulle kunnat tro att det var julafton
därinne. Ja, mor Malenas försonlighet steg till en sådan
höjd, att hon med sin mildaste och minst snärpiga röst sade
åt pojken med de slubbiga byxorna: ”Mårten, hur gör
hönan?”
Och Mårten steg ut på golfvet, sträckte fram ena foten
så att benet fick en viss liksom redlös sväng i den
kjortel-liknande byxan, linkade så bort till kakelugnen, satte sig
ned på golfvet och bredde ut sig som om han rufvade något,
ty hönan satt redan borta i motsatta hörnet och sof.
* * *
KAMRATER.
”Ska du ligga i ladan i natt med?” sade ryktarns
käring, då mannen — sedan han omsorgsfullt aftorkat sin
hornsked och lagt den på bordet — långsamt reste sig upp
och tog sin slokhatt, som hängde öfver järnspiseln.
Han tittade åt sidan med ögonblicklig häpenhet.
”Jaha . . . Hahum!”
Han harsklade sig karlavulet och låtsade som om ingen
invändning kunde göras.
”Är det någon ko, som skall kalfva då?” kom det skarpt.
”Ja, jag väntar den stora hjälmiga.”
”Den hjälmiga, ja!” vrängde käringen efter honom. —
”Det var fan te kor att kalfva raskt, när en ska behöfva
ligga i kostallet fjorton dagar i sträck!”
Hon gjorde en paus, på det att mannen skulle få tid
att svara, om han kunde ha lust. Men det hade han icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
