- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
157

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under sängen ja.

Han plockade flaskorna till sig i en hast, det gick som
en dans. Om han fått riktigt hushållsdille, kunde han icke
ha gjort sig mera brådt. Ansiktet sken, icke i glädje —
icke ännu — nej, bara af ansträngningen, ty Cedergren var
stor och tjock, och det frestar på att krypa på knä och
armbågar för att packa in flaskor under en säng.

”Har man sett på f-n,” mumlade han i sitt stora skägg,
ty sängen var för låg till att flaskorna skulle kunna stå
därunder, och när han lade dem, trillade de fram igen. Nå, så
fick han fast i ett par gamla stöflar, som han lade framför
buteljerna; det hjälpte.

Cedergren reste sig pustande och torkade sitt röda
ansikte. Så såg han sig omkring igen. Nåja, nu var det ju rätt
bra. Han slängde nattskjortan under sängtäcket. Men det var
tusan hvad rummet såg naket och otrefligt ut ändå så här vid
dagsljus.

Det var så mycket förargligare som han just skrifvit hem
och begärt tillökning i sitt apanage, under förevändning, att
han nu, när han var så nära kandidat, måste bo lite bättre.
Så många fina kamrater kommo upp till honom och man
kunde ju inte bo som en slusk heller, inte. Och hvad skulle
gumman säga åt gubben, om hon finge se det här rummet?
Ty nog hade hon kommit för att rekognoscera, alltid.

Gripen af en ny idé sprang han tvärs öfver korridoren
in till grannen midt emot. Denne, en ljuslockig ungdom på
ett och tjugu, satt redan vid sitt arbete.

”Hör du, lille klassik, låna mig ditt rum ifrån nu och
till klockan sju i kväll; det vill säga: byt med mig,” sade han
brådskande i det han lade sin hand på böckerna, som huller
om buller lågo på bordet framför den yngre kamraten.

Denne svarade ingenting och bara såg på honom.

”Du förstår att mitt ser så rasande tarfligt ut, och du
bor ju som en prins, tack vare dina systrar,” han såg sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free