Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
världen var bara ett träsk, där han sjönk djupare ned för
hvarje steg, medan hon på lätta fötter sprang honom förbi
öfver tufvorna.
Aldrig hade han hållit så af någon människa, icke af
sin mor en gång, och ändå tyckte han, att han skulle låta
henne gå, om hon blott ville säga honom, att hon var glad för
den tiden de haft tillhopa, och att hon icke hållit honom
för narr.
Men tiga och gå! Låta honom vänta och fråga och
våndas och plåga sig med tomma, onyttiga tankar. . .
Han hörde någon komma och gled därför hastigt bakom
ett träd; det kunde vara de. Och gömd i skuggan såg han
dem gå förbi med armarne kring hvarandras axlar. Det var
hon som talade —, hviskande, lågt. Den ensamme mannen
böjde sig framåt likt ett lurande djur, men han kunde icke
uppfatta ett ord af hvad som sades. När de kommit längre
bort, nåddes hans öra af detta låga, herrskapslika skratt,
med hvilket hon kunde tvinga honom ned i ett råtthål. Det
var således om honom de talade! Detta skratt kunde icke
gälla någon annan. Det var han säker på.
Ja, ja, ja; nu var det förbi. Han kunde gråta och be;
och hon kunde skratta. Han kunde säga, att han ville ta
lifvet af sig, och hon skulle skratta ändå.
Men om han gjorde det! Då skulle hon få känna ånger
och ångest. . . Han var väl inte den förste som tagit lifvet
af sig för kärastesorg!
Han fortsatte sin väg och tänkte på, hur det skulle gå
till. En tömsträng med en snara som lopp lätt, det var allt
som behöfdes.
Och sedan han var borta? ... Då skulle hon känna sig
dess mera fri.
Han stannade tvärt. Det rörde sig i hans blod, han
visste icke hvad. Han kände det som om han varit i hafsens
nöd och velat ge sin själ i Guds händer, men nu höll rodret i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
