Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ypperliga färgen från Gustaf III:s tid och brukat den som bakgrund
till sin Tintomara. Omsorgsfullt studerad är den utsökt fina
kvinnliga brefstilen i novellen Araminta May och i Amalia
Hillner, lika väl som medveten konst gifvit skogsdjupens
gröna dager och den från jägarhorn tonande sagoklangen
åt Arthurs jakt och svept den svala svenska sommarluften
kring folklifsbilderna. Men konsten hos Almquist ter sig
som en lycklig slump, bland annat därför, att man mellan
de stunder, då han var ”i rubinlynne” och ädelstenar
droppade från hans penna, eller de stunder, då han med utsökt
omsorg slipar och infattar dessa ädelstenar, nödgas följa
honom långa stycken, där han endast öfversållat sina ark
med skrifsand. Det var icke blott nödvändigheten att skrifva
för brödet, som hindrade Almquist att nå den genombildade
konstnärligheten. Samma temperamentets egendomlighet,
hvilken gjorde, att Almquist aldrig blef en enhetlig karaktär,
låg också i vägen för hans uppnående af ett helt konstnärskap,
nämligen den obetingade tron på intuitionen. ”Så jag
målar, ty så roar mig att måla” — detta var Almquists innersta
princip, när han diktade, som när han handlade. Men
intuitionen ensam har sällan skapat fullödiga värden, vare
sig i konsten eller lifvet.
Hvar och en, som är förtrogen med sekelslutets nya
romantik, inser genast de många beröringspunkterna mellan
denna och Almquists här ofvan ur hans egna yttranden
sammanställda åsikter om konsten. Almquist skulle ju tyckas i
teorien vara en motståndare till den moderna symbolismens
medvetna sträfvan och outtröttliga arbete för att fullkomna
framställningens konst. Men när Almquist, medvetet eller
omedvetet, söker nå en viss verkan, då är det den nutida
symbolismens medel han brukar. För att endast nämna
några exempel, söker han som Maeterlinck genom enformiga
upprepanden och långa pauser väcka eller stegra en viss
stämning. Han anbringar det lilla realistiska draget för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
