- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
315

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnits på jorden, som icke ansett brott emot sig vara brott
emot Gud. Och sådana synder, sådana laster har alltid
hvarje slag af bildning räknat för de största, de förfärligaste,
de oförlåtligaste i tidehvarfvet”.

Almquist har här angifvit sin säregna kallelse: att som
Ariman väcka sakernas verkliga inre, att begå ”det stora
brottet” i tiden.

IX.



Om Almquist genom sina åsikter oroat ett och annat
svärmiskt sinne, en och annan obefäst karaktär, så blef det
hans tragiska öde att genom sin historia gifva korrektivet till
hvad hans idéer ägde af idealistisk ensidighet, särskildt genom
den obetingade tron på instinkten som ofelbar inspiration,
på subjektiviteten som enda rättsnorm. Han skulle själf
uppenbara, att i det verkliga lifvet kunna vi icke lefva ”utan
ramar kring våra taflor”, för att bruka hans egna ord.

Den inre musik, som Almquist säger sig ha varit
behärskad af ända från barndomen, som arbetat sig fram såväl
i hans lefnadsomständigheter som i hans skrifter, var med
ett ord helhetens melodi. För denna helhets mäktiga ton
var det hans väsens sköra glas brast i stycken.

Han blef ett offer, icke blott på grund af sin tids
försiktiga ifver att taga brödet ur den fritalandes mun. Ty
huru ödesdigert detta än i andra hand blef, huru mycket det
medverkade till hans slutliga moraliska undergång, så hafva
många i detta fall lidit mycket större orätt än han, utan att
därför göra orätt.

Hans offerbestämmelse är ett med hans väsens rot, är
utsprungen ur det naturgrundens hemlighetsfulla djup, som
han inom sig själf med fasa blickat ned i, innan han diktade
”Amorina”. Han blef, hvad Ibsen kallar sin Julianus,
”Nödvendighedens slagtoffer”, ”en vildfarende menneskesjæl”,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free