Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijerstam. — Hedberg. — Josephson
innebär, som hvar gång ett ideal sviker, en illusion krossas,
en olycka slår, ödmjuk och tacksam böjer sig.
Han vet, att han samtidigt undergår en förändring —
jaget får ett nytt innehåll — och viss att det gömmer något
att lefva på, öppnar han själen för det. Han ser i
ensamheten, i resignationen stadier på vägen till ett refugium, där
kärleken och lyckohungern förstummas. Han vet, att man är
dömd att lida, men ock att en hvilopunkt finnes, där glädjen
och sorgen enas — eller, kanske bättre, utplånas.
Med en dylik uppfattning är det som Hugo Brenner,
författarens språkrör i ”Kvinnomakt”, af konstnären fordrar
en personlighet, som i verket speglar sin historia, kampen
för att nå denna punkt. Geijerstams egna alster, lika öppna
som allvarliga själfbekännelser, exemplifiera tesen.
Är detta i många fall en styrka, låter det honom i sin
person- och miljöskildring glömma de små, individuella
drag, som forma ett galleri af typer, eller inskränka ramen
kring sina människor till svaga och flyktiga konturer, och
det för att dissekera ett själstillstånd, som med få varianter
går igen. I Farliga makter ha de sociala problemen, särskildt
arbetarfrågan, gripit och inspirerat Geijerstam, men han
fördjupar sig så i ett par nutidstypers familjeförhållanden och
äktenskap, att hans egentliga ämne förgätes. I Själarnas kamp
är det finansvärlden, spekulationsraseriet, affärssvindeln hos
en vetenskapsman, som blifvit bankchef. Men under analysen
af denne nervpatient och hans fru faller spörsmålet sönder.
”Det är ofta icke lätt att afgöra” — härvid stannar hans
undersökning — ”om en människa är sinnessjuk eller ej.
Många gå på gränsen af det abnorma hela sitt lif, svinga fram
och åter, men komma aldrig helt öfver denna gräns.” I
motsats härtill intyga hans berättelser Karin Brandts dröm
och Bröderna Mörk, hur väl han kan måla icke blott miljön
med hela dess lokalfärg och tidsstämning, men ock utan att
rubba den psykologiska apparat, som är en god del af Geijer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
