Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijerstam. — Hedberg. — Josephson
där ordet benämnes tankens lik och tanken är en fri och stark
fågel, bärande öfver jorden, men då skalden läser hvad han
skrifvit mistande sin skönhet, som krymplingen fåfängt
längtande efter vindens sus under vingen.
Hedberg är grubbiaren, hvars ofta så höga och
vidt-famnande idé söker uttryck, och formen präglas af denna
kamp. Han vill hos sig och andra nå en klarhet, som hans
grundliga analys ej finner. Och han älskar den psykologiska
gåtan, människor, bundna af något i sitt väsen, till hvars lås
de själfva sakna nyckeln.
Redan i sin debutbok, Högre uppgifter, låter han oss se
typen, en i 1880-talets danska litteratur hemmastadd hjälte
”uden midtpunkt’’, något å la Turgénjeffs Rudin, om man så
vill, aflad i ett kärlekslöst äktenskap, född lifstrött och
öfver-mätt, då fadern förbrukat sin kraft, utan energi i känslan,
utan förmåga att helt och fullt gripa sig an med en lifsuppgift,
hastigt eldad, men iskall, obotligt själssjuk, men kritiker,
gräf-vande i allt hvad han känner, som om han städse vandrade
i ett spegelkabinett, där han öfverallt ser blott sig själf och
där han så länge vrider och vänder på sina själsrörelser och
stämningar, att de förtvina innan de slå ut.
Mera direkt ledande sina anor från Strindbergs Falk och
Erik Grane, är efterföljaren i Ett eldprof, som hvilkens
karikatyr en annan ledbruten, Christian Bode, kan betraktas,
Bode, som så länge spanat efter en mening i världsgåtan —
världskomedien — att han gifvit upp det hela, drifvande som
ett vrak vind för våg.
Hos Henrik Wilde, i ”Ett eldprof”, återklingar misstron
till fäderna och deras vid punschbålen svurna eder, som visade
sig vara — fraser. Han ger oss, i det han utdömer Gluntarna
— fädernas poesi i Uppsala, som ”de lade bort med
studentmössan” — 1880-talets ungdom, hvilken, då de äldre gjort
fiasko med sina löften, blifvit en kritisk skeptiker och i
be-ställsam ifver att äfven utan skäl spåra lögnen blifvit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>