Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O ’ ...o -...o ... O ... O ’-.. O’ o •O ...O *... o •*.. O -., o -.. 0 o.
omkring mig hör jag ljuden af andra pennor, som raspa mot
papper, af röster, som samtala, af steg, som dö bort i
korridoren. Jag hör allt detta, och min penna hvilar, som om
jag sutte i tankar, formande en ledig fras eller grubblande på
det bästa uttrycket för en liflig idé. Men jag skrifver icke.
Jag har glömt, hvad jag skulle skrifva, hvad jag tänkt, hvad
jag börjat, hvad jag ämnat. Och jag spinner på en ändlös
tanketråd, hvilken löper rundt som maskinremmen mellan
tvenne surrande hjul. Huru länge jag har setat så, vet jag
icke. Men när jag för handen till pannan, är den betäckt
med en kall, fuktig svett, och jag ser som främmande
gestalter springa fram och åter på ögats näthinna, bisarrt
tolkande de tankar, som icke skola fästas på papperet, förrän
nattens timme kommer, och jag ändamålslöst och utan mening
skrifver för att döfva den oro, hvilken håller mig vaken på
mitt rum.
Jag hör som i ett slags hallucination klangen af guld.
Denna klang vet jag mycket väl, att den är en inbillning.
Ty det ljud jag hör är egentligen rasslet af papper, hvilket
kommer af de många tidningsbladen, som läsas och vändas
af flitiga händer, lydande uppmärksamma och väl dresserade
hjärnor. Men fast jag vet, att denna klang som jag hör är
en inbillning, gripes jag däraf, och denna klang får, tycker
jag, ett slags förklaring, när jag betänker, att det finns något,
som heter bladguld, och finns det då en konst att göra guld.
hvarför skulle det då icke också kunna finnas en konst att
förvandla tankar till guld, tunt, fint bladguld, hvilket rasslar
som papper och icke har annan mening än att tjäna som
underlag för de stora, vackra tryckta papper, hvilka under
namn af aktier visa resultaten af den öfvervägande summan
af samtidens andliga arbete? Och jag fantiserar om en saga,
som jag skulle vilja skrifva och få tryckt i en aktad tidnings
spalter. Och den skulle lyda så:
Det var en gång en man, som hette Faust. Hans tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
