Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf af Geijerstam
När Ola Persson sagt detta, blef det åter tyst, och ingen
visste, hvad som nu skulle följa, förrän nämndeman åter tog
ordet och yttrade:
”Det finns väl ändå en psalmbok i det här huset.”
Det låg hån i hans stämma, när han frågade så. Men
Inga Persdotter låtsade ej höra detta. Hon gick in i
kammaren och hämtade själf boken samt räckte den åt Ola
Persson. Denne slog upp boken och började söka däri. Den var
tung och stor och knäpptes igen med knäppar af mässing.
På den första, rena sidan stod skrifvet med gulnadt bläck
och stora, barnsligt formade bokstäfver: ”Tufve Nilsson,
Möllinge 1829.”
”Det var din farfader, det,” sade Ola Persson. "Han
var en ärans man, liksom ock Tufve Tufvesson, din fader.”
Därmed reste sig nämndemannen upp och vinkade åt
de andra att följa sig. Själf gick han före dem in i salen,
där Elin låg. Hon hade nu blifvit flyttad i sin kista, och
kistan var ställd på golfvet, så att alla kunde se den.
Där stodo de alla, Ola Persson och hans hustru, de båda
männen, som följt dem, och Inga Persdotter. Nils ensam
stannade vid dörren.
”Kom närmare, Nils, och stig fram,” sade
nämndemannen. Hvar och en kunde höra skälfningen i hans röst.
”Den som har godt samvete, behöfver ingenting frukta."
Nils steg fram, och han kände, hur alla betraktade
honom. Med hoknäppta händer stannade han ensam midt pä
golfvet. Och när han stod så, måste de andra se bort. Ty de
tålde icke att se honom i hans uppenbara olycka och skam.
Och Elins gamla moder grät.
Men Ola Persson steg fram till kistan och lyfte bort
linneduken, som täckte dotterns ansikte. Då sågo alla det
stora blåröda märket i pannan. Med orädd hand vek fadern
undan kragen på linnet, så att det smala skarpa strecket kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
