Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf af Geijerstam
på södersidan. När han första gången skulle gå hem, undrade
Sammel, om allt ännu stod kvar så, som han trodde, att han
lämnat det, och medan han följde stigen framåt, gick han
och diktade olyckor om de sina och sig själf.
Olyckan kom också, fast icke så som Sammel hade diktat
den. Den kom hvarken i form af skeppsbrott eller
för-lisning, dödsfall eller brand. Men gamle Österman hade lagt
sig ut med för mycket, så att hans pengar oväntadt togo slut.
Gården var intecknad öfver skorstenarna och skogen
uthuggen. Gamle Österman fick sitta på undantag till sin död,
och barnen, till hvilka intet mera fanns kvar, skingrades åt
alla håll.
Hustrun var den, som först fick veta olyckan, och
emedan hon hade sådan skräck för mannen, grufvade hon
sig för, att hon var den, som måste berätta honom det.
Därför kom hon i gråt, när hon den dagen hörde Sammel taga
i låset.
Sammel hade pä hemvägen gått och diktat om, att
hustrun lämnat deras gosse ensam, och att barnet gått ned
i båten och fallit i sjön. När han nu såg hustrun gråta, blef
han fullt och fast öfvertygad om, att hvad han gått och tänkt
på verkligen inträffat. Men olyckan skrämde honom ej,
och som han stod där, blef han rädd för sig själf, emedan
han märkte, att olyckans verklighet gaf honom sådant lugn;
och därför stannade han i dörren.
"Hvad gråter du för?" sade han till hustrun.
Och när hustrun först ingenting ville svara, var Sammel
så inne i sin egen tankegång, att han kände sig viss om svaret
på förhand, hvarför han i skarp ton frågade:
"Hvar har du gjort af Adolf?"
Hustrun såg häpen upp på mannen. Här var visst fråga
om Adolf. Hilma var bonddotter, och för henne gällde gods
och pengar mycket.
"Adolf,” sade hon, "han står ju här.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
