Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Skogen och Sjön
Sammel fnös också af ilska, där han nu satt vid rodret,
och drömmare som han var, kunde han aldrig taga hämnd
på någon, hur ofta än inbillningen föregycklade honom
sådant. Hans blod var i svallning, han behöfde döfva sig
själf. Därför seglade han nu ut. Det var i början på våren,
och turen att lotsa kunde när som helst komma till rymmaren.
"Det rör mig inte," tänkte Sammel. Han steg upp i båten
och stramade till storsegelsfallet. Seglet svällde för vinden.
Det var god bris.
Nu var den onde anden öfver Sammel, och dock strålade
hans ansikte, där han satt till rors. Ut öfver fjärdarna gick
det, och mörkret började falla på. "Det gör ingenting,”
tänkte Sammel. "Det är varmt redan, och snart blir det
sommar." Stjärnorna började synas på himmelen, här och
där blänkte en fyr fram. Allt lägre blefvo träden på skären
och allt större böljorna. Båten krängde starkt. Men Sammel
vålade sig inte att minska segel. Han log bistert mot blåsten
och började tänka högt.
"Här seglar Sammel för god vind, här är det ingen,
som når honom. Här kan han sjunka eller flyta, som Gud
vill. Klart förut, kapten! Här är god plats, och skutan når
hamn innan natten. Klara don och klara papper. All right!
Här kommer en gammal viking för god bris.”
Nu låg öppna hafvet framför Sammel, och ytterst därute
svängde han om ett lågt skär, firade seglen och lade i land.
Vid det att båtens köl skrapade mot stranden, lyfte sjöfågeln
rundt omkring och seglade skrikande i skymningen på säkra
vingar omkring lotsbåtens rigg. "Här är godt om mat,”
tänkte Sammel, i det han gjorde fast båten. Så steg han i
land och började gå omkring på ön. Han gick tvärs öfver
skäret, satte sig på dess yttersta udde och såg ut öfver hafvet.
där det gick fritt.
Därefter reste han sig upp och började söka bland
strandens stenar, skattade ett par fågelbon på ägg, slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
