Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.O O ••...O**...
Gustaf af Geijerstam
stora rummet, där solen föll in genom låga, fyrkantiga fönster.
Ingenting kunde hon säga, ingenting fråga. Glad var hon
innerst också, att systern ingenting yppade, som kunde störa
hennes egen lycka just nu. Hufvudet höll hon nedböjdt, som
tålde hon icke att låta någon se det solljus, hvilket brann öfver
hennes drag.
X.
Snabbt försvinna dagarna, när kärleken fyller dem med
sin glädje, hastigt blifva de till veckor, liksom veckorna glida
öfver i månader och år. Tyst och ljuft förgår tiden, och de,
som älska, glömma dess gång. Våren kommer snabbare då,
icke oväntad, utan väntad som aldrig. Solen blir varmare,
gräset grönare, luften renare, himlen mera blå. När göken
gal, är sommaren nära, och när sommaren kommer, blommar
all jorden.
Karin sitter på stranden nere vid sjön, mellan hennes
fingrar rinner den hvita sanden som ur ett timglas, hvilket
städse vändes, innan sanden runnit ut, och nu tänker hon
på. att nästa dag kanske skall hon icke behöfva sitta där
ensam. En annan skall följa henne då, en annan, för hvilken
hon kan visa allt detta, som hon alltid njutit ensam, men aldrig
som nu. Sjön och skogen, skogen och sjön, allt det som är
hennes. Sakta går Karin sedan hemåt, och medan hon går,
tänker hon på, att hon gått ut, endast därför att hvarje dag
måste han sofva en stund och vara ensam. I hagen stannar
hon och plockar de första blåsipporna. Leende går hon
hemåt med blommorna i sin hand.
Lycklig är hon, därför att ingen stör henne, lycklig åt
att fadern så ofta reser bort, lycklig att Cecilia lämnar henne
i ro och icke ens gör några frågor. I dag skall Cecilia fara
till prästgården och träffa sin väninna. Karin blir hemma,
ensam i hela det stora huset. Hon fröjdar sig tyst åt allt det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
