- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 19. Gustaf af Geijerstam; Tor Hedberg; Ernst Josephson /
166

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf af Geijerstam

hon yppa hans hemlighet, aldrig svika det förtroende, han
gifvit.

”Om jag skulle bli sjuk,” tänkte Karin, ”kunde jag
röja honom i yrseln. Om jag drömmer om honom, kan jag
komma att tala i sömnen.”

Hon sitter också och tänker på, att nu när han är frisk,
skall han resa långt bort i främmande land. Till Paris? Hur
långt månne det kan vara till Paris? Och hvem skall tala
med honom där? Men resa skall han, nu när han är frisk.

Och som hon tänker därpå, börja tårarna fylla hennes
ögon.

För första gången tänker Karin: ”Hur skall det då gå
med mig?”

Allt bittrare föllo hennes tårar, och med hufvudet stödt
mot bordet gråter hon ensam i det gröna gästrummet, som
snart skall stå tomt.

Men nere i förmaket sitter den unge fänriken i
karmstolen bredvid det aflånga bordet af mörkpolerad alm. Hans
läppar äro fast sammanslutna, och blicken är frånvarande.
Han drömmer icke längre. För första gången under långa
veckor tänker han klart. Han vet, att han älskar, vet, att om
han stannar längre, måste han säga det, emedan han icke kan
annat. Och hans samvete är i strid med denna kärlek, som
förlamat hans vilja och hans förstånd. Han tänker på den
händelse, som förändrat hela hans iif och tvungit honom att
söka främmande land och lämna sitt eget.

Han ser sig själf den olycksaliga kvällen, då han, het
af vin, kom ansikte mot ansikte med den enda man, hvilken
han bort undvika. Hvarför hade denne man alltid varit
honom emot? Hvarför skulle de mötas just då? Blodet
steg honom åt hufvudet vid blotta minnet. Skarpa föllo orden
dem emellan, till sist kom skymfordet, det dödliga skymfordet,
som endast kunde af tvås med blod. Därefter kom mötet dem
emellan. Den andre faller, skjuten midt i pannan. Hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/19/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free