- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 19. Gustaf af Geijerstam; Tor Hedberg; Ernst Josephson /
186

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tor Hedberg

förtjänar jag mitt bröd, och dock har jag aldrig knotat, aldrig
förnekat Herren hvad honom tillhörer, jag går i synagogan,
jag fastar, jag . . . Men jag vill lefva i fred, hvad har jag
med deras profeter att göra, hvarför kan jag icke få lefva
i fred? Hvarför skall jag icke få glädja mig åt det, som jag
med svett och möda förvärfvat, hvarför skall jag blifva bannad
och smädad, då jag intet förbrutit? Om man slår mig, har
jag då icke rätt att slå tillbaka, hvarför är han bättre än jag?
En profet! Hvarför är han profet? Nej, gå icke ifrån mig,
du skall få höra allt! Och sen får du döma, ja, du får
döma!

Jag lefde i lugn och ro, jag gjorde ingen för när, jag
skötte mitt och lät andra sköta sitt, mer begärde jag icke.
Då började denne Johannes predika, och strax blefvo alla
människor som galna, i synnerhet gamla — det är eget, i
synnerhet gamla människor! Hvarför just gamla?”

Han såg ängsligt spörjande på gubben, som om han
trodde sig i svaret på denna fråga kunna finna lösningen af
en viktig gåta. Men då denne icke svarade något,
fortsatte han:

”Men när jag så kom hit — nej vänta, — jo, jag har
en gammal mor — hon är blind —, och så blef också hon
galen, jag fick icke ro hvarken natt eller dag, och så måste
jag slutligen låta henne få sin vilja fram och följa henne hit."

”Men jag skall säga dig något,” tillade han hviskande,
"jag var rädd, jag hade hela tiden en aning om olycka —
det var något, som varnade mig, — ja, jag var rädd!"

Han såg på gubben och afbröt sig häftigt:

”Nej, det är icke sant, jag fruktade honom icke — jag
hatade honom —, och då han stod framför mig med sina
skrumpna lemmar och sina brännande ögon — ögonen, det
var ögonen —, sen dess ser jag dem öfverallt. Men jag
fruktade honom icke, han bannade och hotade, han talade om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/19/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free