Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tor Hedberg
söka jordens frid i jorden?
Blott ett dunkelt brus af vågor
ifrån stranden som du lämnar,
blott ett flyktigt sken af lågor,
som ej mer dig kunna värma,
skuggor blott, som lifvet härma,
tomma ljud, som snabbt förgå.
Men som vinden är i suset,
men som elden är i ljuset,
så är anden
i de ord, som snabbt förgå.
Därför lyss till brus från stranden,
där din ande varit fången,
lyss, Joconda, lyss till sången
om den tid som är förgången!
Ymnigt kvälla
lifvets flöden,
sjungande dess vågor röras.
Mänskan är det ljuft att följa
stundens bölja,
och mot obekanta öden
på dess kammar sakta föras.
Jag fick aldrig åran fälla,
ty jag sökte vattnens källa,
mig höll lifvets gåta fången,
mig var sången
tung af frågor;
jag har pejlat lifvets vågor.
Då de stormande mig vätte,
deras kraft jag tankfull mätte,
och af milda vindar dragen
har jag räknat böljeslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>