Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Josephson
DRYCKESSÅNG.
Ack, hvad vår lefnad är flyktig och snar.
full af förtret och förhinder;
knappast ett löje kring läpparne far.
stå tårarne på våra kinder.
Därför så häller jag vin i mitt glas,
sätter en krans om min hjässa,
sjunger en visa med dundrande bas
och kysser en svartögd prinsessa.
Säger du: vinet och flickan i grund,
narra mig, tror jag dig gärna,
men får jag njuta af glädje en stund,
jag prisar min lyckliga stjärna.
Vännen, du sade, som tog mig i famn,
glömt mig, när slut är kalaset, —
var dock min vän, när han nämnde mitt namn
och öppnade hjärtat vid glaset.
Betänk då, att allting på jorden har slut,
du själf och din vän och din flicka.
Så tryck till ditt hjärta en salig minut,
med älska, med sjunga och dricka.
När vinerna vinka och kärleken ler,
så sitt inte trumpen och mulen;
ty rosiga stunden hon kommer ej mer,
hon har ur ditt lif blifvit stulen!
Roma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>