- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
23

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

At han hölts för ett Under,
Ehwart han gick omkring,
Besågs ther alle stunder,
Som en ny sälsam ting
Then som hoos them war främa,
Man för Barbarer hölt,
Ther måste han sigh skäma,
För thet han intet wölt.
Wijs hölts then intet wara,
Som hade ey Greska lärt,
Och intet galt förswara,
Thet Mål han hade kärt.
Han måste straxt förandra,
(Och fick napt see sigh om,)
Sin Drächt, lijk medh the andra,
J Staden tijt han kom.
På thetta Sätt föröktes,
The Grekers Macht och Flor
Jfrån alt Folck tijt söktes,
Som til en marcknad stor.
At goda Seder lära,
Och känna theras Taal.
Then Ort hölts rätt i ähra,
Ther Dygden hon war faal.
J Rom gick sammalunda,
Och effter samma Art,
Som theras Macht tilstunda,
Bleff Språket reent och klart.
När thet sin Wördning miste,
Snart Wäldet och förswan,
Så at vppå thet sidste,
Man inthetere fann.
Så länge the vthstängde,
Hwad främmande them war,

Och intet vthlänskt mängde,
Så bleff Latinen quar.
Ther effter drogh hon tädan,
Then gode Systren mijn,
Och lempnade them sådan
Oächta Dottren sijn.
Man troor thet kunna hända,
Jagh giorde lijka så,
Och wille migh bortwända,
Från them som migh försmå.
Men thet är från mitt Sinne,
Fast långt, och aldrigh tänckt,
Jagh blifwer quar här inne,
Ehuru iagh är trängd.
Här wil iagh ännu blifwa,
Förthenskuld synnerligh,
At ingen kan migh drijfwa,
Aldeles vth för sigh.
Och som the Swenskes Wälde,
Än intet fullwäxt är,
Jagh migh nu fåfengt quälde,
Til at förbijda här.
Här effter alle Dagar,
Och medh thess tilwäxtz Åhr,
Min Wördningh mehr tiltager,
Och mehra dyrckan fåhr.
Nu restar migh förklara,
Thet intet är mitt Feel,
Om iagh ey säyes wara,
Så skön och rijk, och heel.
Orsaker äre många,
At iagh förachtat är,
Och vthaff Tijden långa,
Vthsprungne flyta här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free