- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
32

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hwad är thet Swenske rädas,
Som skrifwa intet mehr?
Så wäl som iagh the hädas,
At man ey Böker seer.
Åth them ther effter fräga,
Wij säya medh stoor skam,
Thet wij nu intet äga,
Som wärt är wijsas fram.
På elfwe Språk nu trykkes,
Calpijn, migh vthelagt,
Hwad må thet Wärden tykkes,
Om oss, aff thet föracht?
Ja ther ij, en vthtydde,
Hwad thet Ord Gothus war,
Han säger at thet lydde,
En groff och plumper Kar.
O tu för alla grofwa,
Then aldragröffste Took,
Som aldrigh war til Hofwa,
För tu thet skreff i Book.
Fans någon then ey wiste,
The Göthars ädle Blodh?
Och någon then ey prijste,
Thess ridderlige Modh?
Vp vp aff eder Dwala,
Förswarer nu hwar sigh.
J måste och så tala,
Och stunom lempna Krijgh.
Hwad hielper alt allena,
Bedrifwa något stoort?
Skal Wärden så få meena,
Om thet j hafwen giordt.
När Wärcket ändat blifwer,
Så ändas edert Roos,

Så framt then thet beskrifwer,
Han icke är ther hoos.
Men ingen wil nu böria.
Then något högre är,
Han blygz at man skal spöria,
Thet han har Skriffter kär.
The ringa från sigh skiuta:
Aff alt Arbetet wårt,
Är ingen Frucht til niuta,
Ehuru thet är swårt.
Så många litet kunna,
J höga Wärde stå,
Wil Lyckan oss thet vnna,
Mehr passa wij ey på.
Hwad the mehr sådant säya,
Kanske som minst förstå,
Bör eder intet wäya,
At j ey skrifwa må.
Förachtat ingen blifwer,
Medh mindre at jw han,
Orsaken ther til gifwer,
Förr än han stötes an.
Then som Betalningh söker
Han skrifwer aldrigh wäl,
Hwem mitt Beröm föröker,
Beprydas skal medh skäl.
Ey heller tienar straffa,
En annan medh sin Skrifft,
Thet gifwer nogh til skaffa,
Och är ett mitt Förgifft.
Widhlyfftigh Skrifft oss ledes,
Skriff wälbetänckt och kårt.
Medh hast du ingaledes,
Skäm tijna Färior bort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free