Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII. Jnträde.
Venus
til Æsculapius.
Apollos Son, hwad Himmelen kan wircka,
Hwad kraft som örter, steenar, och metaller,
Och alt hwad hälssamt är, the hafwe, weetstu!
Du weetst, och kanst oss hielp’ i all wår kranckheet
Jag ropar an dijn konst och kände godheet.
Min Son Cupido hafwer öfwermåttan,
Een Jungfru kär, thess Belät’ han har mistat.
Ther öfwer är han kommen frå sitt sinne
J sådan raserij, at han måst trååna;
Om icke du, som kanst alleen, wilst hielpa.
Æsculapius
til Venus.
Din Son, Gudinna, är för-wild i thesse
Sijn förste vngdoms åhr. Han är för-blod-rijk.
Och theras egenskap är thet; at t älska.
Men sant är thet, at han för-vng begynner.
Ändoch, hwad skuld har han där til, ô Venus?
Han är sins Moders Son. then art han hafuer,
Then har han ärfft af Venus, som sijn Moder.
Här til thet hielper och, at han har mistat
Sijn Skönstes belät. Men här är god rådh til.
Tag hen, och gifuen thetta watn beblandat
J wijn, at dricka. Strax så blifwern bättre.
XIII. Jnträde.
Pallas
til Diana på Cupidos wägnar, som nu war kommen til sijn sinne igen.
Klare, högt vplyst’ Gudinna,
Hwilkens stora dygd och macht,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
