- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
126

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Menniskia i Werlden, som icke ännu hade til at lära, hon måtte
i sitt Modersmåhl wara så lärd som hon wille.

Sädan kunde någor fråga, at effter såsom thet Swenske
Språket är bequämligit til Poeterij, som nu strax sades, om
icke man skulle effter the Grekers och Latiners art och wijs
samma Poeterij aldeles laga och skicka? Til hwilket man
swarar, at althenstund wårt Språk är itt Hufwudspråk, kan
thet icke effter andre Språks Poetiske Bud och Præcepta
aldeles författas och gifwas, vtan måste effter sine egne
och serdeles Egenskaper stält och ordnat blifwa. Doch skal
man här weeta at thetta Swenska Poeterij hafwer så myckit
aff andre Språk, Grekiskan, Latinen, Frantzyskan, Tyskan,
etc. theras Poeterij angåendes tagit, som sielfwa Swenska
Språket medh sine Egenskaper thet tillåta kan. Och bör man
för thenskul, Grekiske, Latiniske, Frantzyske och Tyske
Poeters Skriffter ingalunda här förachta, vthan them wäl
igenom studera, ty the kunna lätteligen til wäga bringa, at
man en godh Swensk Poet thes hastigare blifwa kan, när
man them medh thetta Werket sammanfogar.

Til thet tridie måtte här någor säya, at thet Swenska
Poeterij måste wara mächta swårt til at lära, effter såsom thet
vthaff så åtskillige Språk hämptat är, och effter såsom thet
icke allenast fordrar wissa Stafwelsers Liudh och Mått, effter
the Grekers och Latiners wijs, vthan och wisse Cæsuras och
Rijmslutande, jämpte widh en oförwänd Ordning på hwart
och ett Ord i alle Meeningar och Stropher? Hwar vppå
man swarar thetta, at man moste betrachta först: huru wårt
eget Modersmåhl, skal och bör oss kunnigare wara än all
annor fremmande Språk och Tungomåhl: Sedan huru såsom
Stafwelsernes mått lätteligen står til at finnas på wårt Swenska
Måhl, Jtem, vthi hwad myckenheet the Swenske Rijmorden
kunna vpleetas, och huru lätteligen Cæsuræ sampt then
naturlige Ordningen på Orden kunna fogade warda, så at
om wij medh tijden sålunda omginge som medh Wijnet, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free