- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
145

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Q ■■-—.T. .......................................■_=

Rosimunda

P a g i e.

Hoon ligger reent för döden,
Ach Cleph! ach stiger inn, nu ähr här hielp af nöden.

A 1 b o i n u s.

Så låter os gå in, hoon qwicknar fuller wedh.

Cleph.

När Eders May:tt bortgåår, så gåår iagh medh.

Andra Inträde.

CUNIMUNDI Harapn (kommer uppstigandes uur jorden, medh brinnande
fackel och sina swepekläder.)

HEXAMETER.

Från den skräckliga Phlegetons beswärliga wåning,

Fråån den willande, stygga, bedröffwlig’, ofaanlige, swarte,
Faaslige, grääslige, snööd, och diup’ obegrijplige mörksens
Grundlösa, grunftiga håhl, och altförskreckliga plåghrum,
Der intet annat hörs än ijdel klagan och ållan,

Dädan kommer iag Cunimundus å nyo i werlden,

Iagh, den nyyliga waar een mechtig regerande Konung
För det strijdzbara Folk, men nu mera flychtiga Geper,
Efter Gudars rådh och outhransakliga willja
Att iagh måtte medh ett förnämt Exempel och aftryck
Sköni’ och bevijs’, huru snaar den ostadiga wacklande lycka
Plägh sigh betee moot dem, som i werlden högt ähro satte.
Alboin, op och flyy, fly till the yttersta öyar,

Skynda digh hen och flyy, flyy till de Nordiska fiellar,

Der den yttersta werldzens rum och eensliga winckel
Aff een odräglig köld, stoor frost och olijdelig winter,

Aff långwarigt mörcker och Natt betwinges och intags;

Der man Sommars wärma och liuss ey känd’ eller affveet.
Alboine, flyy till skarp’ och ruggoga klippor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free