- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
180

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konungen, wreder och yyr, gitter ey hwart böön eller

uursecht,

Serdels när han seer alt folk reta Rätten och ropa,

Yrkiande domen och dödh: Allmogen och andra gemena,
Som påta näsan i alt, det dem hwaar röör eller angåår,
Twija, beskrija migh uth, iagh rates och hates aff allom;
Måste så iempt allt det lijda den försmädliga döden.

Aldrig seen weeteen mig reen för meen här i werlden,
Uthan allena i himmlen de stilltigande Gudar.

Detta migh lockar först; Iagh achtar ey godz eller högheet
Iempte kungligh wälde så högt som rychtet och liffwet.
Ach, huru håårt och swåårt och suurt ähr oskyldeligh lijda
Kungens wrede, folksens haat och skamliga döden!

Men den dyyrbara skatt, den aff allom högt önskade

frijheet

Reter och yrker mäst: wara frij iag högligen önskar,
Wemjes och ledz leffwa lenger i hoffs förtreetliga träldom,
Der iagh stadligh ähr stadd bland klaffare, falskheet och

affwund,

Der min dagliga trachtan och ijdh ähr att hinna behålla
Den medh mödo och last bekomna kungliga nåde,

Den snart stapplande gunst: widh recknpening rättlig een

hoffman

Lijknas, som hundrade galt, och nu geller ett eller inte,
Den, som ähr högst och kärast i dagh, blijffwer uthstött i

morgon.

För min fiende iag wågar uth både blodet och lijfwet,

Natt och dagh uthi hunger, i törst, i köld och i hetta;

Ähr ey min eenda löön min Kungs snaarflychtiga nåde,

För min trogna tiänst, mina tappra, manhaftiga dater.

Iagh wore wääll tillfredz medh Kungens täckliga ynnest,

Der den ey hastelig aff een falsk trappdragare kullreefs.

I Alboins hoff flyga fullt slijka nässwijsa flugor,

Hwilka, der een kan fåå för dem lite framträde niuta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free