Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga det ordet en gång till, så skulle han rakt slå mig ihjel.
Men jag vaktade mig naturligtvis för att oftare kalla honom
Stuten.
Emellertid höll min moder mig till att flitigt nyttja boken.
Ständigt, medan hon spann, satt jag på en pall vid hennes
fötter och sökte med min läsning öfverrösta rockens surrande.
Resultatet var också oerhördt. Aldrig glömmer jag nemligen
mitt första uppträdande på husförhöret med vår rote, hvilket
hölls i Jutagård af då till pastoratet nykomne kyrkoherden
Carl Johan Stålbom. Jag var då ej större, än att jag satt i
min moders knä, när jag blef framkallad att låta mig
förhöras i mina stycken. Och när kyrkoherden nu på sin fråga,
huru långt jag kunde i katekesen, fick till svar: hela boken!
d. v. s. hela erkebiskop Jac. Ax. Lindbloms katekes med
frågor och svar vid 7 (säger sju) års ålder, så häpnade han
tydligen och såg en stund på mig med undrande och
pröfvande ögon. Slutligen ställde han till mig den sista frågan i
långkatekesen:
”Kan du slutligen säga mig, huru en menniska bör i
sin Christendoms öfning rätt använda dessa Fem
Hufvudstycken?”
Ögonblickligen började jag med mitt långa svar:
”När en menniska af Tio Guds Bud och Lagen hafver
lärt känna och ångra sina synder, så skall hon icke förtvifla,
utan i anledning af Trons Artiklar och Evangelium taga sin
tillflygt till Jesu Christi förtjenst, sig med tron den tillegna
och försäkrad göra om syndernas förlåtelse. Hon skall ock
troget och dagligen bedja Gud om allt, det henne uti andelig
och lekamlig måtto nödigt är, med den Bönen, som Christus
sjelf henne lärt hafver, uti Fader vår; alltid ihågkommande
sitt Döpelseförbund, deruti hon hafver afsagt synden och
lofvat tjena Gud i helighet och rättfärdighet, och när hon
finner sig detsamma öfverträdt och felat, så skall hon, för
att finna upprättelse och upplifva sin förtröstan med minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
