Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträdde, sågo vi genast på hans rörelser och öfriga later, att
vi här hade att göra med vår farligaste examinator. Hela
hans uppträdande tydde på ett häftigt och ytterst lättretligt
lynne. Detta fingo också många af mina kamrater erfara,
och jag sjelf satt der med bäfvande hjerta, ty jag visste ju
med mig, att matematiken alltid varit och måste blifva mitt
svagaste ämne eller, som det kan sägas, min Achilleshäl.
Men lyckan var mig bevågen. Ty då turen kommit till
Pettersson, och denne framme vid den svarta taflan på det
ömkligaste sätt visade sin okunnighet i att göra flera bråk
liknämniga, så hann jag under tiden att i lugn och ro utföra
detta på papperet. Och då jag nu framkallades för att
fullgöra, hvad han ej kunnat, hade jag naturligtvis allt klappadt
och klart i en handvändning. Dermed var jag räddad, ty
läraren ansåg detta prof tillfyllestgörande, hvilket ju var en
stor lättnad och triumf för mig.
Numera återstod ej något vesentligt prof, ty nu gällde
det endast att låta höra våra anlag för sång och musik. Det
var direktören och organisten i en af stadens kyrkor, som
skulle pröfva oss härutinnan. Han framkallade den ene efter
den andre till pianot och efterfrågade först, huruvida vi
kunde traktera något instrument, hvarpå somliga svarade,
att de kunde spela orgel, andra fiol. En sade till och med,
att han kunde spela dragspel, hvarvid direktören
småskrattade. Jag svarade, att jag aldrig trakterat något annat
instrument än lergök med 5 hål, hvarpå han sporde mig, om den
lergöken var köpt i Falkenberg, hvilket jag bejakade med det
tillägg, att jag sjelf borrat de trenne hålen, åt hvilket han
tycktes hafva mycket nöje. Mitt prof i sång utföll emellertid
till både hans och min egen stora belåtenhet.
Dermed var nu examen fullbordad. Rektorn kom in
samt tillkännagaf, att vi nästföljande dag klockan 10 f. m.
skulle infinna oss för att erhålla kännedom om, hvilka som
befunnits skickliga att intagas på seminarium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
