Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därinne och ut i den grå höstluften och mättade den med
sitt stumma svårmod. Så blefvo husen allt glesare, täpporna
kring dem allt större, stenläggningen upphörde, och
landsvägen snodde sig fram iängs kusten, mellan det grå öde
hafvet och den grå vida slätten. Utanför ett hus lågo några
ungar och rotade i sanden, ute på markerna körde man och
plöjde eller sysslade med rotfruktsbärgningen, i byn framför
mig surrade en ångtröska, ännu längre borta ringde det i
en kyrka, och öfver hela detta senhöstsceneri, öfver detta
tunga slättlandskap, i denna ljumma fuktiga luft och i denna
svårmodiga stillhet fanns något af samma väntansfulla ro
som i helgdagsstämningen från min barndom, och jag kom
att tänka på nyströdd sand öfver nyskurade golf i mitt hem,
den ena bilden lockade fram den andra, denna gled undan i
en ny liksom i ett förvandlingsdiorama; jag såg vägarna
svarta af högtidsklädda skaror, som skulle till kyrkan, och
såg dem samlas på kyrkogården uppåt kyrkomuren; jag hörde
folket mumla efter prästens böner och hörde psalmerna från
orgeln; hela lifvet i stugorna och på bygatorna drog förbi
mig i bilder. Bagateller döko upp i mitt medvetande efter
att ha legat dolda djupt nere under lagren af senare
upp-lefvelser, episoder, som jag icke tänkt på under tiotal af
år, formade sig på nytt i mitt minne i hela sin ursprungliga
tydlighet, och ansikten, som jag icke visste hvems de voro,
skymtade jag omkring mig. Det var allt det som låg längst
tillbaka i mitt lif och djupast nere i mitt omedvetna, som
vändes upp och trängde fram, med helgstämningen från min
barndom.
Då jag kom hem igen, var det redan skymning. Jag
stängde dörren och rullade ned gardinen, ty jag kände det
så högtidligt och fullt i min själ, att jag ville vara för mig
själf och helt ensam, och det fanns intet därute bland de
andra som kunde hålla ton med min egen stämning. Jag
satte mig framför brasan, och medan den verklighet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
